Interna utredningar och lönsamhet
Tio lönsamma skäl att utreda brott internt

Har du varit med om att ett brott har begåtts på arbetsplatsen? Det kanske fanns misstankar om att någon av medarbetarna hade förskingrat pengar eller på annat sätt missbrukat sin förtroendeställning. Händelsen polisanmäldes men hamnade i balansen eller lades ner för att spaningsuppslag saknas.
Vad gör man då? Accepterar man förlusten och går vidare i livet eller försöker man själv ta reda på vad som har hänt? Det finns betydligt fler skäl* att utreda en misstänkt oegentlighet än att försöka få tillbaka de förlorade pengarna. En väl genomförd intern utredning kan skapa ekonomiskt värde på flera sätt, även om händelsen aldrig leder till åtal.
Erfarenheter från utredningar
Under mina drygt tre decennier inom säkerhetsområdet har jag genomfört fler än 100 utredningar. Sedan 2006 är jag certifierad Professional Certified Investigator (PCI) och sedan 2007 Certified Fraud Examiner (CFE). Min erfarenhet är att det i de allra flesta fall går att klarlägga vad som har hänt och skapa ett användbart resultat för verksamheten. Av de utredningar jag genomfört har färre än en handfull inte varit möjliga att slutföra med ett önskat resultat.
Utredningarna har omfattat olika typer av händelser och misstänkta oegentligheter, bland annat narkotikamissbruk, stöld, förskingring, bedrägeri, skattebedrägeri, ofredande, stalkning och bombhot. I vissa fall har det handlat om betydande ekonomiska förluster, i andra om mindre avvikelser som har avslöjat allvarliga brister i verksamhetens interna kontroller. Det viktigaste har varit att förstå vad som har hänt, hur det kunde hända och vad verksamheten behöver göra för att förhindra att något liknande inträffar igen.
Vad är det egentligen vi vill uppnå?
När en verksamhet drabbas av ett misstänkt brott är det naturligt att vilja veta vem som har gjort det och hur stora förlusterna är. Men utredningens värde sträcker sig betydligt längre. En misstanke om oegentligheter skapar ofta osäkerhet bland medarbetarna. Rykten börjar spridas och personer kan bli misstänkliggjorda utan att det finns saklig grund. Det påverkar arbetsmiljön och kan ta mycket tid och energi från den ordinarie verksamheten. Genom att klarlägga vad som faktiskt har hänt får arbetsgivaren bättre förutsättningar att hantera situationen. Misstankar kan bekräftas eller avfärdas och verksamheten kan gå vidare på saklig grund. Det minskar risken för att osäkerheten fortsätter att påverka arbetet.
En annan viktig uppgift är att identifiera hur händelsen kunde inträffa. Vilka sårbarheter fanns? Vilka kontroller saknades eller fungerade inte som avsett? Hur länge kunde oegentligheterna fortsätta utan att upptäckas? När dessa frågor har besvarats kan verksamheten vidta skyddsåtgärder som försvårar att samma sak händer igen. En väl genomförd utredning kan också ha en förebyggande effekt. När medarbetarna vet att misstänkta oegentligheter utreds sakligt och att konstaterade överträdelser får konsekvenser ökar den upplevda risken för upptäckt. Det kan bidra till att förebygga framtida brott. Utredningen kan dessutom ge arbetsgivaren underlag för arbetsrättsliga åtgärder, ekonomiska återkrav, polisanmälan och eventuella rättsliga åtgärder.
En intern utredning kan alltså skapa värde genom att återställa förtroendet, förbättra skyddet, begränsa framtida förluster och ge verksamheten bättre beslutsunderlag.
Hur långt behöver man utreda?
En fördel med interna utredningar är att verksamheten själv kan bestämma vad den vill uppnå och hur långt utredningen ska drivas inom ramen för gällande regler. Syftet behöver inte vara att få någon dömd för brott. Arbetsgivaren kanske främst vill veta vad som har hänt, hur omfattande skadan är och vilka åtgärder som behöver vidtas. Om en medarbetare erkänner att denne har tagit arbetsgivarens pengar kan det redan finnas ett tillräckligt underlag för arbetsrättsliga åtgärder. Det finns då inte alltid något behov av att fortsätta utreda personens motiv eller samla ytterligare bevisning.
Däremot kan det fortfarande vara viktigt att klarlägga om fler oegentligheter har förekommit och vilka brister i verksamhetens skydd som möjliggjorde händelsen. Som utredare har jag alltid skiljt mellan utredningens resultat och arbetsgivarens beslut. Mitt uppdrag är att så långt som behövs klarlägga fakta, dokumentera vad som har hänt och identifiera eller vidta adekvata skyddsåtgärder. Arbetsgivaren avgör sedan vilka arbetsrättsliga, ekonomiska eller rättsliga åtgärder som ska vidtas. Det innebär att en intern utredning kan vara framgångsrik även om den aldrig leder till en polisanmälan eller fällande dom.
En utredning ska genomföras så långt som behövs för att uppnå uppdragets mål. Ytterligare utredningsåtgärder ska tillföra ett värde som motiverar kostnaden.
Vad kostar det att inte utreda?
När en verksamhet överväger att genomföra en intern utredning är det lätt att fokusera på vad utredningen kommer att kosta. Men det är bara ena sidan av den ekonomiska bedömningen.
Om en oegentlighet har pågått under längre tid kan den redan ha orsakat betydande förluster. Om tillvägagångssättet och sårbarheterna förblir okända finns risken att förlusterna fortsätter eller att samma sak inträffar igen.
En utredning kan bidra till att stoppa pågående förluster, identifiera brister i verksamhetens kontroller och skapa förutsättningar för att återfå pengar eller andra tillgångar.
Den kan också minska kostnaderna för störningar, osäkerhet och ineffektiva arbetsprocesser som uppstår när misstankar lämnas ouppklarade.
Det innebär att utredningens ekonomiska värde kan vara betydligt större än det belopp som ursprungligen förlorades.
Samtidigt måste utredningens omfattning stå i rimlig proportion till den förväntade nyttan. I vissa fall är det ekonomiskt motiverat att genomföra en omfattande utredning. I andra fall kan det vara tillräckligt att klarlägga tillvägagångssättet, åtgärda sårbarheterna och gå vidare.
Den mest omfattande utredningen är inte nödvändigtvis den bästa. Det är den utredning som uppnår verksamhetens mål med en rimlig resursinsats.
Från utredningskostnad till lönsam säkerhet
En intern utredning är ett konkret exempel på hur reaktivt säkerhetsarbete kan bidra till verksamhetens ekonomiska resultat. Genom att jämföra utredningens kostnad med värdet av återvunna tillgångar, stoppade förluster och minskade framtida skadekostnader kan vi bedöma dess lönsamhet.
Samma princip gäller för andra säkerhetsåtgärder. Det viktiga är att förstå vilket ekonomiskt värde åtgärden skapar och hur den bidrar till verksamhetens mål.
Det är också grundtanken bakom bokserien Lönsam säkerhet, som jag har utvecklat för att hjälpa verksamheter att bedriva ett mer effektivt och lönsamt säkerhetsarbete.
Bokseriens fyra delar förenar kompetensutveckling med ett systematiskt och kostnadseffektivt arbetssätt. I Metodboken beskriver jag hur säkerhetsarbetets ekonomiska värde identifieras och beräknas. Arbetsboken ger praktiska verktyg för att analysera risker, jämföra skyddsåtgärder och ta fram ekonomiska beslutsunderlag. Projektboken visar hur beslutade åtgärder planeras och genomförs effektivt.
I Säkerhetsboken, som omfattar över 750 sidor, finns den breda kunskapsgrund som behövs för att utveckla verksamhetens skydd. Här behandlar jag bland annat ekonomiska kontroller, utredningsmetodik och praktiska arbetssätt för att genomföra interna utredningar.
Vill du bli bättre på att utreda oegentligheter, identifiera säkerhetsbrister och visa hur säkerhetsarbetet bidrar till verksamhetens lönsamhet?
Då är bokserien Lönsam säkerhet en bra utgångspunkt. Den ger dig kunskap, metoder och praktiska verktyg för att gå från identifierade problem till kostnadseffektiva lösningar och mätbara ekonomiska resultat.
Utveckla din kompetens och gör säkerhetsarbetet mer lönsamt.
Tio lönsamma argument för att genomföra en intern utredning
- Stoppa pågående förluster. Identifiera och avbryta oegentligheter som orsakar ekonomiska skador och förhindra att förlusterna fortsätter.
- Återfå förlorade tillgångar. Klarlägga och dokumentera ekonomiska förluster för att skapa förutsättningar för återbetalning, återkrav och skadestånd.
- Förebygga framtida skador. Identifiera hur oegentligheterna kunde genomföras och vidta skyddsåtgärder som minskar risken för upprepning och framtida skadekostnader.
- Förbättra interna kontroller. Upptäcka brister i rutiner, ansvarsfördelning och kontrollsystem. Effektivare kontroller kan minska både administrativa kostnader och ekonomiska förluster.
- Klarlägga vad som har hänt. Fastställa händelseförloppet, omfattningen och vilka personer som varit inblandade. Ett tillförlitligt beslutsunderlag minskar risken för felaktiga åtgärder, onödiga kostnader och kostsamma tvister.
- Återställa förtroendet och arbetsron. Begränsa ryktesspridning, osäkerhet och interna konflikter genom att bekräfta eller avfärda misstankar. Det kan förbättra arbetsmiljön, minska förlorad arbetstid och öka produktiviteten.
- Skapa en förebyggande effekt. Visa att misstänkta oegentligheter utreds och att konstaterade överträdelser får konsekvenser. En ökad upplevd upptäcktsrisk kan minska benägenheten att begå liknande handlingar.
- Möjliggöra arbetsrättsliga åtgärder. Ta fram sakliga och dokumenterade underlag för arbetsgivarens beslut. Det kan begränsa fortsatta förluster och minska risken för kostsamma felaktiga beslut.
- Skapa bättre förutsättningar för rättsliga åtgärder. Sammanställa bevisning och dokumentation som underlättar polisanmälan, ekonomiska anspråk eller andra rättsliga processer och därmed kan minska kostnaderna för fortsatt utredning.
- Förbättra framtida beslutsfattande. Använda utredningens resultat för att identifiera återkommande risker, prioritera kostnadseffektiva skyddsåtgärder och fördela verksamhetens resurser där de ger störst ekonomisk nytta. En intern utredning kan alltså skapa ekonomiskt värde på flera sätt samtidigt. Det handlar om att återfå förlorade tillgångar, stoppa pågående förluster, förebygga nya skador och förbättra verksamhetens effektivitet. Den samlade ekonomiska nyttan kan därför vara betydligt större än den ursprungliga skadekostnaden.
En intern utredning kan alltså skapa ekonomiskt värde på flera sätt samtidigt. Det handlar om att återfå förlorade tillgångar, stoppa pågående förluster, förebygga nya skador och förbättra verksamhetens effektivitet. Den samlade ekonomiska nyttan kan därför vara betydligt större än den ursprungliga skadekostnaden.