AI, kompetens och beredskap
När tekniken blir smartare – vad händer med vår egen förmåga?
Vi har aldrig haft så god tillgång till information som i dag. Med hjälp av artificiell intelligens kan vi på några sekunder få svar på frågor som tidigare krävde timmar av efterforskningar. AI kan sammanfatta omfattande rapporter, genomföra analyser, föreslå lösningar och hjälpa oss att fatta beslut.
Men det väcker en viktig fråga: Blir vi själva mer kompetenta när våra hjälpmedel blir smartare, eller blir vi bara mer beroende av dem?
Jag har länge funderat över hur tekniska hjälpmedel påverkar vår förmåga att lösa problem. Frågan är relevant både för vårt vardagsliv och för verksamheters säkerhet och beredskap.
Ett tydligt exempel är hur vi hanterar telefonnummer. För 30 år sedan kunde många av oss flera telefonnummer utantill. I dag behöver vi knappt komma ihåg vårt eget. Telefonen lagrar numren åt oss och vi behöver sällan använda vårt eget minne. Fenomenet brukar kallas digital amnesi, vilket innebär att vi i mindre utsträckning lägger information på minnet när vi vet att den finns tillgänglig digitalt. Det är bekvämt och effektivt, men illustrerar också hur tekniken kan förändra våra vanor och vår förmåga. Vi har fått enklare tillgång till information, men samtidigt blivit mer beroende av hjälpmedlen för att komma åt den.
Nyligen såg jag två intressanta intervjuer med David Krakauer, evolutionsbiolog och forskare inom komplexa system vid Santa Fe Institute. Han forskar bland annat om intelligens, lärande och hur människans användning av hjälpmedel påverkar vår kognitiva förmåga. Hans resonemang sätter ord på något som jag själv har funderat över under lång tid.
Hjälpmedel som utvecklar eller ersätter vår kompetens
Krakauer skiljer mellan två typer av kognitiva hjälpmedel: kompletterande och konkurrerande.
Kompletterande (analoga) hjälpmedel hjälper oss att utföra uppgifter samtidigt som de kan bidra till att utveckla vår egen kompetens. En kulram är ett intressant exempel. Den hjälper oss att utföra beräkningar, men när vi lär oss använda den utvecklar vi också vår förmåga att räkna. Forskning som Krakauer hänvisar till visar att personer som tränat med kulram kan lära sig att utföra beräkningarna mentalt, utan att längre behöva själva hjälpmedlet. En karta fungerar på liknande sätt. Genom att läsa kartan och jämföra den med terrängen utvecklar vi vår orienteringsförmåga och förståelse för omgivningen.
Konkurrerande (digitala och smarta) hjälpmedel fungerar annorlunda. De utför uppgiften åt oss utan att vi nödvändigtvis utvecklar motsvarande kompetens. En GPS kan visa oss vägen utan att vi behöver förstå hur vi
orienterar oss. En miniräknare kan utföra avancerade beräkningar utan att vi behöver förstå matematiken bakom resultatet. En AI-assistent kan genomföra analyser och föreslå lösningar utan att vi själva behöver behärska metoderna som används. Båda typerna av hjälpmedel ökar vår kapacitet. Men de påverkar inte nödvändigtvis vår egen kompetens på samma sätt.
När vi överlåter tänkandet till tekniken
I en av intervjuerna jämför Krakauer hjärnan med våra muskler. Om vi överlåter allt tänkande till någon annan riskerar vår egen kognitiva förmåga att försvagas. Liknelsen med fysisk träning är träffande. Vi blir inte starkare av att låta någon annan träna på gymmet åt oss. På motsvarande sätt utvecklar vi inte nödvändigtvis vår egen förmåga att analysera problem genom att låta en AI-assistent göra hela arbetet.
Men Krakauer lyfter också fram en djupare fråga. Vi vet ännu inte fullt ut hur användningen av digitala och smarta hjälpmedel påverkar utvecklingen av vårt tänkande på längre sikt. När vi lär oss att utföra en uppgift utvecklar vi ofta fler förmågor än de som krävs för just den uppgiften. Att lära sig räkna med en räknesticka kan exempelvis utveckla vår matematiska intuition och förståelse för samband. Hur påverkas vårt tänkande inom andra områden när vi inte längre behöver utveckla dessa färdigheter?
Krakauer konstaterar också att om ett tekniskt hjälpmedel är bättre än människan på att utföra en viss uppgift, finns det under förutsättning att hjälpmedlet alltid är tillgängligt inget omedelbart skäl att själv lära sig färdigheten. Det är här jag tycker att resonemanget blir särskilt intressant ur ett säkerhets- och beredskapsperspektiv.
Vad händer när hjälpmedlet inte längre finns tillgängligt?
När någon annan kontrollerar vår förmåga
Vi blir alltmer beroende av digitala tjänster, kommunikationssystem och tekniska plattformar som vi själva varken äger eller kontrollerar. Detta skapar sårbarheter som kan vara svåra att upptäcka så länge systemen fungerar.
Ett aktuellt exempel är Ukrainas beroende av satellitkommunikationssystemen Starlink och Starshield. I oktober 2026 begränsades systemens funktionalitet. Detta påverkade bland annat användningen av drönare för att bekämpa ryska attacker. Händelsen visade hur snabbt en kritisk förmåga kan påverkas av beslut och förändringar utanför den egna organisationens kontroll. Det avgörande är att en förmåga som Ukraina hade byggt delar av sitt försvar kring kunde begränsas av någon annan.
Samma princip gäller för företag, myndigheter och samhällsviktiga verksamheter som förlitar sig på externa molntjänster, kommunikationssystem och AI-plattformar. Vi kan ha tillgång till mycket avancerad teknik och samtidigt sakna kontroll över dess framtida tillgänglighet.
En förmåga som är helt beroende av någon annans teknik är också beroende av dennes beslut.
Effektivitet och beredskap måste utvecklas tillsammans
Tekniken kan göra oss snabbare, effektivare och mer produktiva. Det är i grunden positivt. Men en verksamhet som effektiviserar bort all egen kompetens riskerar samtidigt att förlora förmågan att hantera störningar. En säkerhetschef kan exempelvis använda AI för att sammanställa en riskanalys. Det kan spara mycket tid och bidra till att identifiera samband som annars hade varit svåra att upptäcka. Men säkerhetschefen behöver fortfarande förstå riskanalysens principer, kunna bedöma rimligheten i slutsatserna och fatta beslut utifrån verksamhetens förutsättningar. Annars riskerar AI-systemets bedömningar att accepteras utan tillräcklig granskning.
Det finns därför två viktiga skäl att behålla och utveckla vår egen kompetens.
Det första är att vi måste kunna bedöma om de tekniska hjälpmedlens resultat är korrekta och användbara.
Det andra är att vi behöver kunna utföra åtminstone de mest kritiska uppgifterna även när hjälpmedlen inte fungerar.
Vi behöver inte vara lika snabba eller lika effektiva som tekniken. Det viktiga är att vi har tillräcklig kunskap och förmåga för att kunna fortsätta agera. Det är en grundläggande del av vår beredskap och motståndskraft.
Därför behöver vi fortsätta läsa böcker
Det här leder mig till något som jag tycker har blivit allt viktigare i takt med AI-utvecklingen: betydelsen av att läsa böcker.
AI kan producera text betydligt snabbare än vi människor hinner läsa, bearbeta och förstå innehållet. Vi kan få omfattande analyser, sammanfattningar och rekommendationer på några sekunder, men det betyder inte att vi har tillägnat oss kunskapen bakom dem. Dessutom tar vi ofta del av informationen på samma skärm där meddelanden, aviseringar och andra uppgifter konkurrerar om vår uppmärksamhet.
När vi läser en genomarbetad fackbok får vi möjlighet att följa ett sammanhängande resonemang i vår egen takt. Vi kan stanna upp, reflektera över innehållet och skapa kopplingar till tidigare kunskaper och erfarenheter. På så sätt utvecklar vi förståelse för hur olika delar hänger ihop, varför metoder fungerar och hur kunskapen kan användas i nya situationer. En fysisk bok ger oss dessutom möjlighet att koncentrera oss på ett ämne utan de digitala avbrott som annars lätt stör vårt tänkande. Läsningen blir en aktiv process där vi själva bearbetar informationen, ifrågasätter resonemang och drar slutsatser. Det är särskilt värdefullt när vi arbetar med komplexa frågor som kräver analys, omdöme och förståelse.
Inom säkerhet och beredskap är detta avgörande. Vi behöver kunna förstå samband, bedöma konsekvenser och fatta välgrundade beslut även när informationen är ofullständig eller förutsättningarna snabbt förändras. Den förmågan utvecklas genom kunskap, erfarenhet, reflektion och praktisk tillämpning.
Det innebär inte att AI är ett dåligt hjälpmedel för lärande. Tvärtom kan AI vara ett utmärkt komplement till böcker, utbildning och praktiska övningar. Men det finns en avgörande skillnad mellan att använda AI för att utveckla sin egen förståelse och att använda AI för att slippa förstå.
Att få ett svar är inte detsamma som att förstå svaret. Och att ha tillgång till kunskap är inte detsamma som att själv besitta den.
Kunskap bygger förmåga
Under många år har jag arbetat med att utveckla metoder för att göra säkerhetsarbetet mer effektivt och lönsamt. En central utgångspunkt i mitt arbete är att säkerhet handlar om att utveckla verksamhetens förmåga att skydda sina tillgångar, hantera risker och upprätthålla verksamheten även under störda förhållanden. Det är också bakgrunden till att jag har skrivit bokserien Lönsam säkerhet.
Böckerna innehåller metoder, principer, praktiska arbetssätt och exempel som hjälper läsaren att utveckla sin egen kompetens inom säkerhet och beredskap. Syftet är att ge läsaren kunskap och förståelse för att självständigt kunna analysera problem, värdera alternativ och fatta välgrundade beslut. Jag använder själv AI som ett hjälpmedel och ser stora möjligheter med tekniken. Men jag är samtidigt övertygad om att vi måste fortsätta utveckla vår egen kunskap, förståelse och problemlösningsförmåga. Det gäller både individer och organisationer.
För när tekniken inte fungerar, kommunikationen bryts eller en extern leverantör begränsar tillgången till en tjänst är det vår egen kompetens och förmåga som avgör vad vi fortfarande kan åstadkomma.
Använd gärna smarta hjälpmedel. Men fortsätt att läsa, tänka, öva och utveckla din egen förmåga.
Den kunskap du själv har tillägnat dig kan ingen stänga av med en knapptryckning.
Referenser och vidare läsning
David Krakauer i StarTalk: Why We Haven’t Reached Superintelligence.
David Krakauer: Can Outsourcing Thinking Make Us Dumber?
Reuters, 14–25 oktober 2026: Rapportering om begränsningar och återställning av Starlink och Starshield i Ukraina.
Lönsam säkerhet – Metodbok, Arbetsbok, Projektbok och Säkerhetsbok. Läs om böckerna.